pily

Nu är det snart bara ett dygn kvar av år 2007. Vart tog det här året vägen? Tiden går så fort, den bara rusar förbi! Som vanligt har jag inte gjort ens en bråkdel av vad jag har tänkt, eller åtminstone önskat, att göra. Det finns alldeles för mycket att göra och alldeles för lite tid!!!

När jag vaknade igår morse hade jag ont i halsen och jag kände mig lite hängig hela dagen. Jag har inte blivit förkyld än, men jag har fortfarande ont i halsen och nyser ibland. Jag hoppas att jag slipper bli sjuk tills i morgon när det nya året ska firas in. Som det ser ut nu så lutar det åt att jag ska på ett cocktail-party.  :P

GOTT NYTT ÅR!

Julen är över för den här gången och den passerade lika fort som alltid. Jag jobbade till kl 16.00 i söndags när jag stängde butiken och äntligen kunde gå hem och ha lite ledigt. Men jag är nöjd med försäljningen; av de fyra jular som jag har haft butiken så hamnade årets försäljningssiffror på silverplats!  :D
Julafton avlöpte som alla har gjort de senaste åren; först med släkten hos mormor och morfar där det är mat, Kalle Anka och julklappar. Sedan på kvällen med pappa, hans särbo och hennes dotter med familj där det är ännu mera mat och julklappar.
Igår blev det lite lugnt juldags-partaj med utgång. Jag var på "Harry´s" med mina vänner Ann-Sofie och Ariane. Vi gled mest runt och pratade med folk, och det var ganska intressant för det visade sig att nästan alla vi pratade med bor i Stockholm! Eftersom både Ann-Sofie och Ariane också är Stockholms-bor sedan en tid tillbaka så hade de väldigt mycket att prata med alla andra om och det gjorde att jag kände mig lite utanför. Men jag hade trevligt ändå.  :)
Idag sov jag ända till kl. 14. Det var riktigt skönt! Jag har ju jobbat järnet och sovit för lite under en längre tid så det var väl behövligt att få sova utan att behöva vakna en viss tid. Men i morgon är det Back To Work!

Nu är det bara en jobbdag kvar innan jag har tre dagar ledigt! *längtar*  Det ska bli så skönt att slippa gå till butiken några dagar för nu är jag riktigt slutkörd. Jag är så trött både fysiskt och psykiskt. Det märks så tydligt att min stackars hjärncell är utmattad för jag har svårt att fokusera och jag tänker fel i olika lägen. I går glömde jag också att ta betalt av kunder flera gånger! Inte bra!! I dag däremot har jag i stället tagit för mycket betalt ett par gånger. Inte så bra det heller (förutom i kassan). Men det har varit riktigt mycket i butiken hela veckan så även om jag är trött och sliten nu så känns det bra. Bara en dag kvar alltså, och jag tror inte att julruschen blir lika intensiv i morgon som den var igår och idag, men man vet aldrig...

I morse gjorde jag ett besök hos frissan för att fixa till håret lite. Då kom det ett par i kanske 25-årsåldern som hamnade i närheten av min plats. Killen skulle klippa sig och eventuellt färga håret. Flickvännen var bara med som "sällskap". Eller hur?!? HON talade om för frisörskan hur han skulle bli klippt, och HON talade om vilken färg han skulle ha. HAN satt bara där och sa ingenting. Jag visste inte om jag skulle tycka synd om honom för att han fick dras med henne som var så dominant, eller om jag skulle tycka synd om honom för att han var en sådan mes som lät henne bestämma över honom! 

Idag är det ett år sedan min älskade Hobbe dog. Den kvällen kommer jag aldrig att glömma, och det var det hittills värsta dygnet i mitt liv. Jag har svårt att förstå att det har gått ett helt år sedan det hände; jag minns det som igår. Chocken, förnekelsen, paniken, smärtan... Alla frågor som jag plågades av dagarna efter; Gjorde jag rätt eller fel? Kunde han ha blivit frisk? Kunde han ha levt normalt i flera år till? Kunde jag ha gjort något för att förhindra att han fick en blodpropp? Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Var det bäst för honom att få somna in?
Jag ångrar så fruktansvärt mycket att jag inte pratade mer med honom den där lilla sista stunden vi hade kvar tillsammans innan sköterskan kom in med sprutan. Jag önskar att jag hade sagt allt jag ville och borde säga. Jag hoppas innerligen att han förstår att jag tog beslutet för hans skull och att han inte är arg på mig för det. Jag hoppas och vill tro att han har det bra där han är nu. Jag pratar med honom nästan varje kväll när jag går och lägger mig, och jag vill gärna tro att han är med oss och kommer och hälsar på ibland. Jag hoppas att han tycker att han hade ett bra liv med mig och de andra kissarna, och att han vet hur mycket han betydde och fortfarande betyder för mig. Jag sa många gånger när han levde att "När Hobbe dör så dör en del av mig." och det stämmer. Trots att jag har underbara Otis och Tilda, så känner jag en tomhet; det är något som fattas.
Jag fick 15,5 år med Hobbe, och det är jag oerhört tacksam för. Men jag saknar honom så mycket!  *gråter*

Nu börjar det kännas i kroppen att jag har jobbat mycket och sovit för lite under en tid. Jag är ständigt så trött att jag lätt skulle kunna somna när som helst, var som helst och hur som helst. Jag har sååå otroligt svårt att komma upp varje morgon och jag har svårt att låta bli att somna i soffan framför tv-n. Jag är väldigt trött i kroppen också, och det beror delsvis på att det är mycket paket-inslagning nu. Jag slår in många presenter resten av året också, men till jul är det riktigt slitsamt med alla julklappar. Det kanske man inte kan tro, men kroppen tar ordentligt med stryk av det. Jag är redan utmattad både fysiskt och mentalt, och det beror förmodligen på att jag förutom julruschen i butiken har så mycket annat att tänka på också. Nu är det bara fyra dagar kvar, men det är de värsta dagarna. Jag kommer att vara helt slut på kvällen innan julafton. Men då har jag i alla fall tre dagar ledigt!  *Längtar*

I fredags tog jag tåget till Göteborg. När jag kom fram åkte jag först till lägenheten där jag och de andra lånade ett rum över helgen. Där mötte jag Ulrica och Maria (Piteå) och Sanne (Lund), och vi ställde in våra väskor och gjorde i ordning sängarna. Sedan tog vi spårvagnen till Liseberg och gick på julmarknaden som hålls där varje år. Klockan var över sju när vi kom dit och eftersom det var mörkt syntes alla lamporna som hela Liseberg är dekorerade med till jul. Det är sååå vackert!

I går var det julfest hos en av mina leverantörer. Strax före kl. 12.00 anlände vi till Åby-travet där vi blev tilldelade en loge, dock inte vip-logen som sist när jag var med, men den vi hade nu var fullt duglig den också! Tretton stycken var vi som var med på julfesten; fem från "oss", tre från leverantören och resten var bl.a. deras andra kunder. Till förrätt åt jag lax med någon skagen-röra, till varmrätt tog jag oxfilé och till dessert valde jag glass med frukt och grädde. Mycket gott! Fri dryck i form av öl och vin serverades hela tiden vi var där (i drygt fem timmar!) så det gick ju ingen nöd på oss.  :)  Mycket spelande blev det ju så klart också, i alla fall för de andra. Jag tänkte inte spela eftersom jag oftast bara förlorar, men efter en hel del tjat från de andra så bestämde jag mig för att åtminstone prova en gång bara för skojs skull. Inför lopp 4 satsade jag 20:- på häst 4 "Lovebite". Jag vågade inte spela på vinnare så jag spelade på plats, och det visade sig att jag faktiskt valde rätt. Lovebite blev 2:a så jag vann 14:-!!! Tänka sig! Tjohoo!  :D  *jätteglad*
När travet var slut åkte vi till leverantörens kontor där det vankades julbord och mycket fri sprit. Några timmar senare åkte vi vidare till Avenyn där vi skulle gå på en nattklubb. När vi klev ur taxin gick Ulricas knä ur led. Hon har haft problem med sitt knä i många år, men de senaste veckorna har det gått ur led flera gånger. För den som aldrig själv har varit med om det så går det inte att föreställa sig hur ont det gör; smärtan är så kraftig att man svimmar. Det hände mig för många år sedan, så jag vet hur jäkla ont det gör. Det svartnade för ögonen och snurrade till, som tur var satt jag på golvet när det hände så jag ramlade inte och slog mig. Men för stackars Ulrica var det värre igår. Hon hade precis klivit ur taxin när det hände så hon tuppade av och ramlade framlänges rakt ner i gatan. Förutom ett knä ur led och ordentliga skrapsår på båda, så slog hon sönder en tand och emaljen på ytterligare två stycken, hon fick också ett stort blåmärke på ena kindbenet och en ordentlig fläskläpp. När vi hade fått upp henne på fötter så hade hennes knä hoppat tillbaka till rätt läge som tur var, annars måste man dra det rätt och den smärtan är grym! Jag erbjöd mig att följa med henne hem, så hon och jag tog en taxi hem till rummet medan de andra gick vidare till nattklubben. Hon hade fruktansvärt ont, men hon vägrade att åka till sjukhuset utan envisades med att vi skulle åka hem till rummet. När vi äntligen kom fram tog vi oss ur taxin och in på rummet och där försökte hon byta kläder. Hon grät hela tiden på grund av smärtan och jag grät för att jag var orolig för henne. Hon höll på att svimma igen flera gånger och jag ville ringa efter en ambulans eftersom hon hade så ont. Till slut gick hon med på det, och som tur var så behövde vi inte vänta så länge innan ambulansen kom. Ambulanskillarna var unga och söta. Nice!  :P  Ulrica placerades på en bår medan jag fick sitta där fram med föraren. Jag pladdrade på oavbrutet hela vägen till Mölndals sjukhus; jag var ganska onykter så en hel det sluddrande blev det nog också, men killen höll god min. Väl framme på akuten fick vi vänta en stund innan vi fick komma in och träffa en läkare. Han tittade lite på Ulricas knä och sa att hon bör boka en tid för operation hemma i Piteå så snart som möjligt. Sedan kom en sköterska och tvättade såren och lindade knät. Ulrica blev tilldelad några morfinpiller mot smärtan och ett par kryckor, och efter ungefär 1,5 timma på sjukhuset kunde vi ta en taxi tillbaka till rummet. Stackars Ulrica kunde nog inte sova så mycket, och själv hann jag bara sova fyra timmar innan det var dags att kliva upp. Vi städade rummet och sedan tog jag bussen hem.
Det blev ju ett lite konstigt slut på julfesten för mig och Ulrica, men samtidigt var det lite spännande; det var första gången jag åkte ambulans!  :)

Idag shoppade jag en ny "Brandmän med klös" inför nästa år. Det är en kalender med bilder på brandmän och katter tillsammans. Jag älskar ju katter och jag tycker att det är väldigt sexigt med brandmän så det är en mycket lyckad kombination!  *Dregel*  Dessutom går en del av kostnaden för kalendern till välgörenhet, så då gör jag ju en insats också. Känns bra!  :P

För några veckor sedan frågade pappa vad jag vill ha i julklapp. Jag visste nästan direkt vad jag vill ha och det är något som jag har tänkt att köpa ganska länge. En digitalkamera. Jag har ju ingen och det känns som att det är dags att skaffa en. Så idag åkte jag och Mikael till Media Markt i Norrköping för att titta ut en som jag skulle kunna tänka mig. Med Mikaels hjälp hittade jag en nästan direkt som jag föll för och det lutar starkt åt att det kommer att bli pappas julklapp till mig.  :o)
Trots att jag bara skulle titta på en kamera fick jag med mig ett par saker hem. Först fyndade jag en mus. Jag har ingen till mina bärbara datorer och har länge tänkt att jag ska köpa en. Så hittade jag en idag som jag gillade och dessutom var den väldigt billig. Tyvärr var just den modellen slut, men det löste sig genom att jag fick köpa visningsexemplaret till lite billigare pris! Har satt i den och den fungerar jättebra! Är riktigt nöjd med den!  :)  *Skrollar lite bara för skojs skull*  Jag investerade även i Nightwish´s nya skiva. Den lyssnade vi på i bilen hem och t.o.m. Mikael som inte är någon hårdrockare diggade.  :)
Nu ska jag fundera på vilken färg jag ska välja på kameran!

Fredag kväll. Skönt. Tyvärr innebär inte det två dagar ledigt som det oftast gör för de som har ett "vanligt" jobb fem dagar i veckan, men på något sätt är det ändå lite nice med fredag kväll. Det kanske är för att jobbtiden är kortare på helger som det känns skönare att gå hem efter jobbet på fredagar till skillnad mot andra dagar i veckan. Det är nästan som att fredagkvällar är längre än andra kvällar...

Bara en vecka kvar tills jag åker till Göteborg! Tjohoo!!!  :P

Idag var det säsongsavslutning för "Sex klockan sex". Fattar inte att vi redan har avverkat 7 program! Förhoppningsvis blir det en ny säsong i början på nästa år.  :)

Efter radiopratandet var jag på Gruppmeditation, men i stället för den vanliga meditationen som vi brukar ha så blev det en Gruppregretion, d.v.s. man går tillbaka till tidigare liv som man har levt. Det var första gången både för mig och de flesta andra som var med. Efter regretionen fick vi en i taget berätta om livet som vi gick tillbaka till. De andra hade både intressanta och mycket detaljrika upplevelser. Tyvärr upplevde inte jag något alls.  :(  Har inte jag levt något tidigare liv, eller är jag bara helt hopplös på detta? Med tanke på hur svårt jag har att meditera så är jag inte förvånad att jag inte fick fram något i regretionen heller. Besviken är jag så klart för det hade varit roligt att få uppleva något i alla fall, men det var ändå intressant att höra de andra berätta om sina liv. En av de andra som var med har gjort detta förut, och hon sa att livet som hon fick fram i kväll var helt olikt det liv som hon fick fram förra gången. Inte så konstigt egentligen, eftersom alla (även jag) har levt ganska många tidigare liv. Förhoppningsvis så släpper det för mig också så småningom, för jag lär ju göra det här flera gånger!

Idag tog jag med Otis och Tilda till veterinären för det årliga besöket. Båda skulle vaccineras och Otis skulle vägas. Två gånger vägde vi honom, för när sköterskan sa hans vikt efter första gången så frågade jag henne om hon var säker på det hon sa. Jag tyckte nämligen att det lät väldigt lite. Så vi vägde honom en gång till och fick samma resultat. Han har gått ner 1,5 kilo sedan november förra året! Otroligt! Helst med tanke på att vi inte har kämpat så hårt för det heller; han har ätit sin dietmat men det har blivit en hel del fusk. Sedan kollade en veterinär på "knölarna" på hans huvud och hon sa att det inte var något farligt utan helt normalt. *Andas ut* Hon kände på hans huvud i kanske en minut och det kostade ca 500:- extra förutom kostnaden för vaccineringen! Jösses! Men, det är bättre att ha kollat en gång för mycket! Vaccineringen gick smidigt, båda var lugna och sååå duktiga. Det börjar bli dags att ta bort tandsten på båda, på Otis först och främst. Men förutom det så är de pigga och friska, och veterinären sa bara positiva saker om dem!  :)  *Stolt*

Lördagen som var bestod av bubbelbad, vin och grekisk mat. Det var planerat sedan länge och jag hade ordnat så att vi kunde låna relaxen på World Class där jag tränar. Tyvärr blev vi inte så många som jag hoppades och det känns trist när jag hade ordnat allt det här att det var så många som "inte kunde". *Besviken*
Men fyra blev vi i alla fall; jag, Johanna, Åsa och Linda, och vi hade riktigt trevligt! Vi började med en timma bubbelbad kl. 15.30 där vi drack (mycket) vin och åt snacks och annat tilltugg. Det var sååå skönt att bubbla!  :)  Efter badet duschade vi och gjorde oss i ordning i lugn och ro medan vi fortsatte att dricka vin i omklädningsrummet. Sedan bagav vi oss till restaurang Olympia där jag hade bokat ett bord från kl. 18.30. Både varmrätt och dessert tryckte vi i oss och som vi självklart sköljde ner med alkoholhaltiga drycker. När det väl var dags att gå hem var jag sååå mätt! Men gott var det!  :)

Söndagen var Otis´ dag. Han fyllde 13 år! Han och Tilda fick enligt vår sedvanliga tradition tonfisk. Den försvann fort!  :)