Panik!

Det var action i går eftermiddag. Tyvärr var det den sortens action som inte är bra för nerverna.  :(
Det var ganska bra väder, så jag gick ut med Bamse en stund. Sedan gick jag ut med Otis. Till sist tänkte jag göra ett nytt försök med Raven. Förra gången som jag tog på henne selen så la hon sig på hallgolvet och rullade runt runt. Men i går gick det bra att ta på henne både sele och koppel. Så jag tog med henne ut och satte ner henne utanför huset.
Jag vet inte riktigt vad som hände, men helt plötsligt hade hon tagit sig ur selen och sprang ut på vägen. Jag kastade kopplet och sprang efter. Jag ropade och lockade men hon lyssnade inte. Hon sprang på vägen, in i trädgårdar, över staket och in under bilar... Hela tiden sprang jag efter. Jag kastade mig efter henne och flög över staket. Jag var så rädd. Jag kan inte beskriva känslan med ord, men jag var så fruktansvärt jävla rädd! Jag var rädd att jag inte skulle få tag på henne, jag var rädd att hon skulle försvinna, jag var rädd att jag inte skulle hitta henne och jag var rädd att det skulle hända henne något.
Jag sprang och sprang. Till slut hände det som jag fruktade hela tiden; jag såg henne inte! Jag hade tappat henne ur sikte. Jag fick panik!!!
Men som av en händelse och med en stor gnutta ren och skär tur fick jag syn på henne igen och då sprang hon in i ett slags garage/verkstad. Jag sprang efter henne in där och stängde dörren efter mig för att hon inte skulle ta sig ut. Där fick jag äntligen tag på henne.
Jag är så otroligt tacksam och jag är så otroligt glad att hon sprang in där och att jag såg det!
 
När vi kom hem märkte jag att jag hade gjort mig illa. Det måste ha hänt någon av gångerna som jag kastade mig efter henne. Jag kände det inte då, förmodligen på grund av rädslan och adrenalinet, men när jag kom hem och det började avta så kom smärtan i stället.
 
Ett litet svidande skrapsår på knät...
 
 
...och ett större svidande skrapsår med blåmärken som gör ordentligt ont på insidan av smalbenet.
 
 
Hädanefter får lilla Raven stanna inomhus!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0