SRF 2022

Efter två års ofrivilligt uppehåll var det äntligen dags för Sweden Rock Festival igen!  :o)
Vi åkte som vi brukar på onsdag förmiddag och kom hem igen på eftermiddagen i dag.
Man kunde nästan inte märka att det hade varit ett uppehåll på två år förutom att alla verkade extra glada över att det äntligen var festival igen; både besökare och band pratade om att det var så roligt att vara tillbaka i "verkligheten". Bortsett från det var allt som vanligt; folket, maten, scenerna, musiken... Eller, en sak var faktiskt inte som vanligt. För första gången på alla år som jag har varit på SRF bodde vi inte hos Hasse. Den här gången hade vi ett nytt boende, utan de andra gängen från Hasse´s hus men i stället på gångavstånd till festivalområdet. Det kändes så klart väldigt konstigt, men vi träffade flera av de andra ändå och det nya boendet var helt ok.  :)
 
 
Vi hade bra väder alla dagar och jag lyckades t.o.m. i vanlig ordning att bränna mig lite redan på torsdagen. Jag såg många av de band som jag hade tänkt att se, bl.a. Eclipse, Alestorm, Eluveitie, Amaranthe, D-A-D, In Flames, Nestor, Within Temptation, och Guns n´ Roses. Några missade jag, men det gör man ju alltid på grund av olika orsaker (t.ex. bra förfest) och de flesta av dem har jag redan sett tidigare.
Men mitt största misslyckande på den här festivalen (och ett av de största i mitt liv) var att jag helt missade Nightwish. Jag har väntat i typ 15 år på att få se dem live och det var den viktigaste konserten för mig på årets SRF och så såg jag den inte. FUCK!  :´(
Bortsett från den stora missen så var det fyra bra dagar och det var så roligt att vara tillbaka igen. Rock n´roll!  :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0